1En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.
2Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.
3Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.
4När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.
5Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.
6Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?
7Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.
8En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.
9Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»?
10Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.
11Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.
12Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.
13Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.
14»Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.
15Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.
16Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.
17Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.
18Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.
19Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.
20Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.
21Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.
22Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.
23Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.
24Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.
25Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.
26En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.
27Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.
28Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.
29De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.
30Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.
Swedish (1917) Tap a verse to copy, share, highlight or add a note. Dotted words link to encyclopedia articles.
30 verses in this chapter
20 / 31 chapters
The text is Swedish (1917)(스웨덴어) — From getbible.net (CrossWire SWORD module) · license: 공개 도메인 (Public Domain) Highlights, notes and read marks stay with the chapter whichever version you read. Dotted words are people, places and terms that have an encyclopedia article (marked once per page). Highlights, notes and read marks are saved only in this browser and gathered under My marks.